Katyushas gör faktiskt större hål än Kassam. Både i hus och i människor. - Nej, läget är inte riktigt detsamma. Det är liksom lite kärvare, lite knepigare. Går vi upp på en kulle här i närheten så ser vi en annan kulle där det hände - och där det fortfarande händer. Ett antal Katyushas landade och sen var inget som förr. Många förlorade sin vardag och en del sin framtid. Orsaken är att det bortom ytterligare några kullar finns någon som vill oss illa och som har fått maktmedel att genomdriva denna sin vilja. HezbAllah - NasrAllah, och allt vad de nu heter. Folk som utan att blinka krävde att Israel skulle belöna ont med gott. Efter att ha dödat åtta soldater och släpat med sej ytterligare två som gisslan så begärde NasrAllah att Israel skulle släppa ut fångar som faktiskt sitter i fängelse av vissa självförvållade orsaker. Israel såg ingen logik i resonemanget utan gav sej ut på en räddningsaktion. Om det lyckas blir inte bara de kidnappade pojkarna fria utan också Libanon. Åtminstone friare. Utan att gå in på delikata politiska spörsmål kan vi ändå slå fast att det nuvarande kriget inte gäller vare sej gränser eller landområden, utan är en kraftmätning mellan vår civilisation och den fanatisk/radikala islam. Som vanligt är det Israel som är det huvudsakliga hatobjektet och som får stå för grovjobbet, utan att bli påhejade av en speciellt stor publik. Som Ulf Nilsson nyligen skrev i Expressen:"Att vara optimist i det här läget är ren dårskap". Ändå är det just vad vi måste vara, speciellt nu. Så typiskt israeliskt. "Yehiye beseder" - det ordnar sej. Jag är alltid misstänksam när någon säger detta - som att sopa problemen under mattan. Idag har det dock blivit något något av en livlina. "Yehiye beseder".

Nu är det hög tid för det internationella samfundet att traska ut i skamvrån. Jo, det gäller Sverige också. Det är hög tid att erkänna att världens röster på det grövsta har svikit Israel och faktiskt också palestinierna. Man har under ett spindelnät av tyst samtycke låtit palestinierna invadera Israel i stort sett dagligen med sina Kassamraketer, utan att någon bett dom lägga av. Är det fult på något sätt att ställa krav på palestinier? Världens röster har tigit när Kassamraketerna utvecklats från spretiga järnrör till läskiga raketer som nu når ända in i närmsta storstad. Ska man tolka det som att allt är i sin ordning? Varför har ingen haft modet att säga ifrån? Varför har Gaza med hjälp av europeisk valuta i lugn och ro fått utvecklas till det terrorgetto det är idag? Klanarméer och beväpnade kvartersmiliser i en salig röra. Ingen kan säga att dom inte såg eller förstod vad som pågick, det har stått att läsa i eldskrift ett bra tag - för den läskunnige. Nu kan det vara för sent. Visst kostar det på och visst krävs det mod att erkänna att det helt enkelt gått ordentligt åt skogen... Det har varit fascinerande att se alla dessa som slagit knut på sej själva för att få möjlighet att vänslas och gosa med Hamas. Dom har ju gu´bevars blivit så demokratiska nu! Att dom i själva verket endast är en bunt marionetter som dansar efter pipan tillhörande deras högste guru, Mashal, bortser man lätt ifrån. Denne ärkebov häckar långt från stanken i Gaza hos sin vapenbroder Assad i Syrien, där han i sammetssalongerna frotterar sej med jihadister av olika kulörer. Han uttryckte sej för ett tag sedan i en moske på följande förtjusande sätt: "I morgon är det vår islamska nation som kommer att sitta på världens tron." Han beskrev inte hur detta nu skulle ske, men efter att ha genomlevt muslimernas bärsärkagång i samband med den danska publiceringen av Muhammedbilderna så har man onekligen fått vissa idéer. Det är inte helt säkert att detta muslimska maktövertagande blir helt igenom humant eller kärleksfullt. Alltså, i lugn och ro har den palestinska marionettregeringen kunnat utveckla sin strategi att avveckla Israel bit för bit. Eventuella avvikande åsikter från omvärlden har levererats med silkesvantarna på och löften om storkovan i blicken. Nu skördar världens röster frukterna av denna feghet. Kaoset har lägrat sej. Att inte låta palestinierna stå till svars för sina handlingar är faktiskt omvänd rasism. Man signalerar genom denna underlåtenhet att man tycker att palestinierna inte riktigt förstår sitt eget bästa och inte är i stånd att ta ansvar för vad dom tar sej för. Alltså, världens röster har p.g.a. feghet och snöd vinningslystnad svikit Israel. Man har därmed också svikit palestinierna som numera får betraktas som professionella tiggare som aldrig fått lära sej att ta hand om sej själva. De har av omvärlden aldrig behövt leva upp till några som helst krav. Detta har lett till att några till och med har hotat med att dom som inte fortsätter som tidigare att försörja dom, sedermera skulle få ångra det - så pengarna fortsätter att försvinna ner i stora, svarta, palestinska hål. Om pengarna ändå hade använts till att förbättra levnadsvilkoren för gemene man så hade palestinierna haft något mindre att förklara. Ett exempel på detta var när Israel erbjöd sej att frakta in mediciner till Gaza för 50 milj.dollar, då ville dom inte ta emot det. Man ville i stället ha rena pengar - som med säkerhet INTE skulle ha gått till mediciner, utan till en helt annan hårdvara. ... ingen ser vad som pågår. ... ingen hör vad som pågår. ... ingen märker att Kassamraketerna fortsätter att invadera Israel. ... INGEN BRYR SEJ. "What a wonderful world..."

Here we go again... Vi visste att den skulle komma, men är ändå förundrade varje gång. Denna tsunami av israelhat som bryter fram var gång Israel gör någon ansats till att börja försvara sej. Kassamraketerna som i mängder sprutas ut över södra Israel har den underliga förmågan att åstadkomma en kompakt tystnad från omvärlden. Till slut fick Israel dock nog och ville få ett slut på eländet. Ett särdeles välplanerat terrordåd med ond, bråd död och kidnappning som följd, påskyndade beslutet. Då får Israel plötsligt kämpa på dubbla fronter. Den första, men ack så välbekanta, består av den eviga palestinska terrorn medan den andra fronten ligger mer på det verbala planet. Jag hyser en hemlig beundran för det palestinska propagandamaskineriet som med suverän manipulation får agressorn att ses som offret. Så genialt att de numera får betraktas som professionella offer. Att man i dag helt öppet erkänner att man ställer olika krav på parterna förklaras med att Israel är "den starkare parten." Om det nu är så (beroende på vilka variabler man är intresserad av) så är det något som växt fram under en tvingande verklighet. I en allt igenom fientlig omgivning har man fått göra prioriteringar som inget annat land behövt syssla med. Man har under ett existentiellt tryck tvingats lägga en icke oansenlig summa på försvaret av sina medborgare. Det skulle ha varit mycket trevligare att kunna ha ett undervisningssystem utan avgifter, en rimlig nivå på pensionerna och kanske dessutom lite fler blommor i parkerna... Så - känn efter hur det är att vara hjärntvättad. Du vet nu (för så säger palestinierna) att "MUREN" byggs för att norpa lite extra land från palestinierna, att palestinierna är innehavare av detta land sedan urminnes tider och att israelerna nu ser på detta land med glupande aptit, att ockupationen, som blev resultatet av en samlad arabisk aggression där Israel tvingades att försvara sej militärt, är det största brottet i mänsklighetens historia. Din omprogrammerade hjärna vet också att israelerna med berått mod skjuter ner barn på stränder och gravida kvinnor i sina hus. Deras ständiga språkrör, Saeb Erekat, berättar också för dej om nödvändigheten av internationellt skydd för palestinierna mot israelernas rabiata utrotningskrig, trots att dom nu är mångdubbelt fler än dom någonsin varit. De självtänkande vet dock att vad han egentligen syftar på är Israels uppenbara skyldighet att försvara sina medborgare mot ett aldrig sinande terrorflöde från de palestinaarabiska områdena. Just detta terrorflöde med bl.a. dagliga raketanfall mot södra Israel har fungerat som en inbjudan från Hamas att gå in i Gaza, där man nu finner något som liknar ett ställningskrig mellan de två parterna. Gilad som blev kidnappad för en vecka sedan ska komma hem, raketerna begravas och Hamas får se till att komma ut i verkligheten. Därefter kan vi ta nästa steg mot framtiden.