Att vår kibbuts är en mycket bra och trevlig kibbuts det visste jag förut. Nu när två av våra medlemmar belönats med fina priser då känns det ännu bättre. En kille i sina bästa år har fått utmärkelsen som den bäste arbetaren i landet och en äldre man som arbetar långt efter normal pensionsålder fick pris för att han anses vara landets bäste fruktodlare. Visst är det fint - en ung kille och en äldre man. --- Nästa år hoppas jag på en kvinna!

Kibbutsen frustar av livsluft och livslust. Det rivs och byggs nytt och sansade utspel blandas med klåparens felsteg och saftigt byskvaller. Idag är ekonomin säkrad men eftersom vi lever i en föränderlig värld så tar vi inget för givet. Fonder och pensioner upprättas och juridiska papper läggs på hög i bankfacken. Kibbutsidéen lever kvar fast något urvattnad medan vi försöker att anpassa våra levnadsförhållanden efter tidens krav.

Att ta siesta ska ju vara välgörande och det har min käre make tagit fasta på. En kort stund i horisontalläge efter lunchen har blivit hans modell. Härom dagen hade han en dröm... Han drömde att han tillsammans med en grupp studenter var på besök i Busher, den mest kända kärnkraftsanläggningen i Iran. Han talade om för iranierna att de aldrig skulle kunna framställa några kärnvapen och naturligtvis frågade de varför. Min man svarade då - "därför att ni är muslimer." Det underligaste var nog ändå att de förstod det och höll med. De förstod att de som muslimer aldrig skulle kunna skapa sej en kärnvapenarsenal. - En dröm är en dröm men en dröm kan ibland ha korn i sej som manar till eftertanke.