Jag har en mycket speciell man. Han tillhör de fåtal om vilka det kan sägas att de byggt sitt land med sina bara händer. Arbete, arbete och ännu mera arbete. Detta resulterade i ett godkännande i FN av den nyfödda staten Israel som därefter blev vederbörligen proklamerad av David Ben Gurion. Judarna, de nya israelerna, firade med dans och sång medan grannstaterna firade med krig. Dansskorna fick snabbt bytas mot soldatkängor och livhanken blev tvungen att försvaras på tusen olika sätt. Detta tilldrog sej 1948. Jacob, min man, som var van att hantera kibbutsens bulldozer blev ombedd av militärledningen att gräva ut ett par vägar uppför den branta sluttningen av Gilboa. De hade sina positioner uppe på topparna och behövde vägarna för att enklare sörja för leveranser av förråd o.dyl. med jeep. Jacob gav sej iväg och började med att gående, klättrande och ibland snubblande identifiera den lämpligaste sträckningen mellan klippor och andra naturens överraskningar där bulldozern hade en möjlighet att göra sitt jobb. Han var dessutom hela tiden medveten om risken att den stora maskinen kunde ta överbalansen med en katastrof som följd. Det var möjligt för honom att genomföra detta pionjärarbete upp till ca. 2/3 av sträckan - upp till den nakna klippväggen - därifrån fick sluttransporterna sedan ske via mansryggar. Vägarna blev ungefär 4 meter breda och var de första någonsin byggda på det mäktiga och då ännu inte skogsklädda Gilboa. Under en period på 10 dagar hann han fullborda sitt uppdrag att "tillverka" två vägar i denna jungfruliga och ogästvänliga terräng. Nätterna tillbringade han mestadels sovande på marken bredvid sin bulldozer med geväret bredvid sej under en stjärnhimmel han förmodligen var alltför trött att beundra. Ungdomar som växer upp här idag har ofta en ganska suddig bild av hur deras hembygd såg ut för inte alltför många år sedan. Framstegen har skett i sådan rask takt att man mestadels bara är medveten om de senaste utvecklingsstadierna. Att få ta del av Jacobs berättelser bidrar inte bara till en bättre förståelse av landets historia - man inser också att Jacob på ett påtagligt sätt deltagit i skapandet av denna historia.